Den här sidan använder cookies för ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att använda sidan godkänner du detta. ×

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Trappan till Biblioteksdagarna

Publicerad 17 maj, 2017

Biblioteksdagarna i repris

I år hade turen kommit till Växjö att vara lokal värd för Biblioteksdagarna den 9-11 maj. Ungfär 400 personer kom, lyssnade, tittade, pratade, närverkade, åt, fikade, skrattade och gjord allt man gör på en konferens. Konferensen inleddes med ett välkomstmingel i Linnés anda på Växjö stadsbibliotek på tisdagskvällen. Sen körde föreläsningarna och seminarierna igång på onsdagen och avslutades på torsdagen. På onsdagskvällen var det festlig konferensmiddag på Linnéuniversitetet med Bländatema. 

Programmet bestod av key note-talare, seminarier, workshops och studiebesök. Växjö bibliotek bidrog till programmet bland annat med Paula Högströms föreläsning om bokklubbar och bokhyllehäng och Anna-Karin Axelssons och Erica Månssons presentation av Framtidens bibliotek. Här kan du se en inspelning av Paulas föreläsning och här presentationen av Framtidens bibliotek. Alexander Bard var en av key note-talarna. Han ville inte få sin föreläsning inspelad men du kan läsa i Biblioteksbladet vad han talade om

Vi på Biblioteksutveckling deltog under dagarna och här följer ett inlägg från oss var från programmet.

Är du kompetent lill* vän?
Under torsdagen gavs ett panelsamtal kring frågor om kompetens inom bibliotekssektorn. Medverkade gjorde Catharina Isberg, Helsingborgs stadsbibliotek, Lisa Gemmel, fackförbundet DIK, Johanna Rivano Eckerdal, Lunds universitet, Joacim Hansson, Linnéuniversitet, Karin Linder, Svensk biblioteksförening och Maria Jacobsson, Sveriges Kommuner och Landsting. Ledde samtalet gjorde journalisten Nedjma Chaouche.

Samtalen startade kring IFLA:s riktlinjer för kontinuerlig professionell utveckling. Catharina berättade att de är användbara som ett arbetsdokument men att man kan ha i minne att de är skrivna för att passa alla typer av offentliga bibliotek över hela världen. Vi i Sverige, som har jämförelsevis platta organisationer, kan t ex uppleva att ledarskapssynen i dokumentet som hierarkiska. Vidare togs frågan upp om hur mycket pengar man lägger på kompetensutveckling i den egna organisationen (se även artikel i Biblioteksbladet). Och hur man räknar. Intern kompetensutveckling kan också vara givande. Själv tänker jag att det även är viktigt att även fundera på hur mycket tid och kraft man lägger och hur man får alla anställda att vara delaktiga.

Från att ha diskuterat kompetensutveckling av redan anställda fortsatte deltagarna sen att prata om vilken kompetens nyutexaminerade har med sig från utbildningarna. I samtalen stod det klart att det finns ett stort upplevt gap ute i verksamheterna mellan de behov av kommunikativa, sociala och processorienterade och pedagogiska bibliotekarier branschen behöver och det nyutexaminerade kan. Tyvärr gavs det mycket lite utrymme till publiken att ställa frågor och replikera. Istället redogjorde företrädare för utbildningarna i Lund och Växjö hur man förändrat/förändrar innehållet för att det ska motsvara dagens behov. Som jag uppfattade avslöjade diskussionen att det inte ens fanns en samsyn kring problemet. Och kanske är det svårt att ha en samsyn när man inte alls har samma mål. Huvudmännen för utbildningarna har många fler drivkrafter än bara hur kompetenta studenterna är vid examen. Kanske är det dags att vi ”praktiker” inser det. Att vi fortsätter vår dialog med utbildarna men parallellt arbetar med andra saker vi kan påverka mer. Att locka fler till yrket, ta in anställda med kompletterande examina etc. Det finns goda skäl att fortsätta fundera, samtala och agera kring frågorna. Personalen är en otroligt viktig faktor för en god biblioteksverksamhet. Hur kan vi bli bra arbetsgivare för dem som har en annan yrkesbakgrund än B&I? Hur kan vi behålla B&I-kompetensen/kulturen när arbetsgruppen till en större del utgörs av anställda med en annan yrkeskultur? Vad kan vi göra lokalt och regionalt för att ha en god dialog med utbildningsansvariga? Vad kan vi göra lokalt och regionalt för att ge unga i synnerhet men även allmänheten en god bild av yrket? Kan vi bättre tillvarata möjligheten till kompetens i den egna organisationen? Vem får, bör, kan kalla sig för bibliotekarie? Joacim Hansson menade under samtalet att en bibliotekschef bör vara en bibliotekarie. Och det är ett logiskt uttalande för det ger utbildarna ett större inflytande över praktiken och ett större existensberättigande. Men så ser inte verkligheten ut och jag är rätt säker på att långt ifrån alla chefer håller med honom. För mig blev seminariet inte ett tillfälle att gräva djupt kring frågan kring kompetenser men väl ett intressant studium hur olika perspektiv olika intressenter har.

/Sara 

Rättviseförmedlingen
En av Biblioteksdagarnas keynotespeakers var Maria-Pia Cabero från Rättviseförmedlingen. Rättviseförmedlingen är en partipolitiskt obunden ideell organisation. Deras verksamhet går ut på att använda deras nätverk av fler än 100 000 följare i sociala medier till att helt gratis bredda urvalslistor i olika sammanhang. Det kan exempelvis handla om att hitta kunniga paneldeltagare och talare vid konferenser eller experter till tv, radio och tidningar.

Maria-Pia pratade om att vi alla har fördomar och vi måste skaffa oss strategier för att arbeta med dem.

80 procent av dem som syns som experter är män, 70 procent av de som hörs i nyhetsmedia är män och bara 13 procent i historieböckerna är kvinnor. Det är några siffror att förhålla sig till.

Representationen spelar roll. Det är viktigt att alla kan se sig själv i vilken roll som helst, annars begränsar vi världen. Förebilder, förebilder, förebilder!

Rättviseförmedlingen ser som sitt uppdrag att främja förebilderna, att vara mångfald.

Det finns idag forskning på att icke homogena arbetsgrupper blir mer kreativa och lönsamma. Friktion är bra. Det är också ett måste om vi vill attrahera och behålla kompetens, att inte tänka mångfald är omodernt. Det handlar i det långa loppet om att vara i en politisk samtid och värna demokratin.

Tre grundläggande frågor:
- Varför är mångfald viktigt?
- På vilka sätt är vi homogena, vilka risker innebär det?
- Vilka konkreta mål kan vi sätta? Räkna på det.

Några tips till arbetsplatserna är att jobba inifrån och ut med frågan, börja räkna, sätt konkreta mål och följ upp dem och bredda era nätverk. Kompisrekrytera inte.

Vad kan jag då som privatperson göra?
- Börja räkna
- Var en förebild
- Dela med dig av din kunskap
- Hitta din personliga strategi
- Påminn och stötta varandra.

Detta var en föreläsning som inte på något sätt sa något nytt, men den påminner oss om igen om vikten att inte bara gå på i våra vanliga hjulspår. Det handlar om att våga och utmana oss själva och det är aldrig enkelt. Hur ser det ut på din arbetsplats, på vilket sätt är ni homogena och varför är det viktigt? Jag tillhör dem som ibland räknar på sportsidorna och jag blir alltid lika beklämd. Räkna du också inom dina favoritämnen och fundera på hur du kan vara en del av förändringen mot en mer rättvisande värld.

/Anna

Utbildning och lärande för ett interaktionssamhälle?
Carl Heath arbetar som forskare och designer på RISE Interactive och tillsammans med Anders Thoresson driver han podden Digitalsamtal.

Carl Heath påpekade att när funktioner och tjänster ändras från analoga till digitala innehåller de ofta helt nya funktioner i tillägg. Det är dessa tillägg som till och med leder till förändringar som påverkar hur vi förhåller oss till varandra och samhället i stort. Carl gick igenom en rad exempel där ny teknik redan är på plats: Amazon Go, en affär där du bara utan registrering plockar ned varorna i din väska går ut och får en faktura. Google robot som kan gå i skogen. Förarlösa bussar börjar nu användas på många håll i världen.

Den slutsats som jag i alla fall drog är att vi måste förhålla oss till digitala förändringar för att se vilken betydelse dessa förändringar medför och hur de påverkar vår egen verksamhet och det sätt den är organiserad på.

Video som visar Amazon Go affär

Video som visar Google robot

Video som visar självstyrande buss i trafik i Paris

Hela föreläsningen av Carl Heath på biblioteksdagarna i Växjö kan du se här.

/Weine

Nationell bibliotekstrategi
Erik Fichtelius kom inte med så mycket nytt för i höst kommer NBS omvärldsanalys, den 13 september kl 13 presenteras den i Stockholm men kommer förhoppningsvis att sändas genom UR. Håll utkik!

I höst kommer ett reformpaket och nästa höst ytterligare ett. Det finns utpekade områden i NBS uppdrag och de är skolbiblioteken och de nationella minoriteterna. Det första förslaget som redan har kommit handlar om biblioteken som noder för ett digitalt lyft för Sverige.

Själva strategin kommer i mars 2019 men eftersom det är val hösten 2018 så behöver mycket av förslagen redan vara framme till dess. NBS strävar efter att ha ett förslag att skicka ut till biblioteken klart våren 2018 och det innebär att när förslaget når regeringen är det redan delvis remissbehandlat.

Erik visade flera filmer som NBS har producerat om olika typer av biblioteksverksamhet. De finns här att titta på.

Hans föredrag finns filmat och det ger en bra bild av var arbetet är just ni och vad som är på gång.

/Kristina

Tillgängliga medier på andra språk än svenska
Junko Söderman och Ulla Bohman från MTM medverkade på seminariet Tillgängliga medier på andra språk än svenska. Inom MTM:s uppdrag att ansvara för tillgången till talböcker ingår också ansvaret för talböcker på andra språk än svenska. I takt med att befolkningen i Sverige med annan språkbakgrund ökar, ökar behovet av talböcker på andra språk. De största grupperna av invandrade till Sverige kommer från Finland, Irak och Syrien och de största språken, förutom svenska, är arabiska och finska. MTM har tagit fram en strategi för hur de ska utveckla denna del mångspråkiga verksamheten. Av de totalt 124 000 titlar som finns på MTM är 6 850 på andra språk än svenska och engelska. Det behöver fyllas på med fler titlar. MTM har valt ut fokusspråk för olika år där de lägger extra energi på att producera titlar. 2015 var det thai, 2016 arabiska och nordsamiska och i år är det arabiska, jiddisch, nordsamiska, persiska inklusive dari och somali.

Tillsammans med systerbiblioteken i Norden har MTM ett samproduktionsprojekt där de gemensamt ansvarar för att producera titlar på arabiska och nordsamiska. I september kör de igång en gemensam marknadsföring av de arabiska titlarna.

Från systerbiblioteket Celia i Finland har MTM möjligheten att förvärva talböcker på finska och från brittiska RNIB (Royal National Institute of Blind People) talböcker på engelska.

MTM har tagit fram ett mycket användbart informationsmaterial för nyanlända på tretton språk. På Legimus finns lästips på andra språk.

MTM kommer att fortsätta jobba med att bygga upp bestånden på de nationella minoritetsspråken, arabiska, kurdiska, persiska inklusive dari, polska, somali, thai och tigrinska. Teckenspråk kommer att omfattas av deras mångspråksstrategi och ett projekt kommer att startas under året. Talböcker med text och punktskriftsböcker kommer att produceras även på andra språk än svenska. Det finns också ett behov av information på andra språk om hur man använder Legimus.

Det händer mycket på MTM inom mångspråksområdet och det här seminariet gav en bra bild av vad de gjort och vad som är på gång.

/Maria

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Valhallavägen 1 
371 41 Karlskrona
Besöksadress: Ronnebygatan 22

Box 1202
351 12 Växjö
Besöksadress: Västra Esplanaden 7