Den här sidan använder cookies för ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att använda sidan godkänner du detta. ×

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Publicerad 2 nov, 2017

Digital kompetens för bibliotekspersonal i ett postmodernt samhälle

Inledning
På frågan hur vi kan höja den digitala kompetensen hos biblioteksanställda är det lätt att fastna i diskussioner om vad de biblioteksanställda ska kunna, vilken kompetens de saknar eller behöver stärka. För att göra en analys av vad digital kompetens är behöver vi diskutera i vilken kontext vi befinner oss. I korta drag, hur ser samhället och sociala strukturer ut idag, det vill säga i vilken verklighet befinner vi oss i och hur kan biblioteksanställda verka som kompetenta agenter i den samtida kontexten? Frågeställningarna vi behöver lösa är kanske inte nödvändigtvis vad utan hur, på vilket sätt och varför? Vi behöver med andra ord förstå vår samtid för att kunna enas om vad begreppet digital kompetens ska betyda. Jag kan naturligtvis inte kartlägga samtiden i det här inlägget men jag kan eventuellt störa uppfattningen att vi lever i modernismen, upplysningens epok/kontext.

I vilken kontext befinner vi oss i just nu?
Vad handlar då postmodernism om? Jag tycker att Marshall Bermans boktitel ringar in begreppet på ett lättfattligt sätt:  ”Allt som är fast förflyktigas”. De stora varaktiga sanningarna är på tillbakagång, kunskapsklassens auktoritet urholkas, universitetens självklara plats som diskursiv tolkare av samhället är på väg att upphöra. Nationalstaternas inflytande urholkas. Individualiseringen, fragmentiseringen och globaliseringen ökar. Så kan en slags snabbskiss på vad som just nu sker med samhällsutvecklingen se ut. Den här beskrivningen kan göras otroligt mer omfattande men det ironiska med det är att i dagens postmoderna tidevarv skulle inte många orka (ha tid) att läsa det. Om vi nu godtar denna beskrivning som en ungefärlig textuell skiss på vår samtid hur kan vi då höja den digitala kompetensen i den samma?

Tre olika definitioner av lärande/kompetenser
Zygmunt Bauman med hjälp av Mead och Bateson ringar in tre stadier av lärande: det primära, det sekundär och det tertiära. I korta drag kan man förklara dessa olika stadier av lärande på följande vis.

Det primära lärandet är positivistiskt lärande där fastställandet av undervisningens innehåll blir det väsentliga. Det vill säga vilka legitimerade fakta eller färdigheter behövs för att en gång för alltid förvärva en kunskap eller kompetens. Kunskap eller kompetens som lätt kan ordnas och testas i till exempel skolan och resultera i ett betyg eller utanför skolans värld ett diplom.

Det sekundära lärandet är mera dolt för både lärare och elever men skulle kunna beskrivas som en färdighet i att lära sig lära. Det vill säga en förmåga att välja en typ av sammanhang före ett annat och organisera strömmen av händelser (information) till en strukturell begriplig serie. Bauman ser det sekundära lärandet som en viktigare färdighet än det primära även om den inte uppmärksammas av pedagoger.

Det tertiära lärandet kan förklaras som ett lärande där de som mottar undervisningen skaffar sig förmågan att kunna ändra och modifiera de sammanhang de har lärt sig i den sekundära fasen. Ett annat sätt att beskriva det på är att det tertiära lärandet går ut på att hantera den postmoderna kontexten, ett tillstånd där allt fast förflyktigas. Ett tillstånd med många olika perspektiv och förklaringar, med olika värderingar och kanske framför allt med snabba förändringar av situationer, sanningar, invanda strukturer eftersom de ständigt reformeras och omtolkas.

Den digitala kontexten
Om nu samhället i stort omdefinieras, omtolkas och förändras snabbt, hur är det då med den rent digitala verkligheten? Jag vet inte hur jag bäst ska beskriva det men om de anaolaga kontexterna är i ständig förändring så är den digitala kontexten det samma men i hyperfart, ungefär som i Star wars-filmerna när rymdskeppen går snabbare än ljuset och de omgivande stjärnorna blir till streck. Den digitala världen är själva epicentret för ständig förändring och nya förutsättningar.

Jag citerar Bauman:
”Den ständigt pågående teknologiska revolutionen förvandlar de förvärvade kunskaperna och lärda vanorna från tillgångar till handikapp och förkortar kraftigt livslängden för nyttiga färdigheter, som ofta förlorar sin användbarhet och >>möjliggörande förmåga>> snabbare än den tid det tar att förvärva dem och bestyrka dem genom ett akademiskt avgångsbetyg.” 1

Slutsats, hur höjer vi nu den digitala kompetensen hos biblioteksanställda?
Vi behöver inte bejaka den här utvecklingen men förhålla oss till den är vi tvungna till. Så vad ska den digitala kompetensen för bibliotekspersonal inrymma?

Vad det gäller de roller och uppdrag som tillskrivs bibliotekspersonal i Digitalt först med användaren i fokus kan lösningen vara ett nytt förhållningssätt. En transformation i yrkesrollen från den som ska kunna till den som ska visa hur man skaffar sig digitala färdigheter man inte hade. Detta kan ske i samverkan med biblioteksbesökare där personalen sida vid sida med dem som behöver stöd visar att digital kunskap inte handlar om primära kompetenser utan tertiära kompetenser. I situationen visar bibliotekspersonalen hur de inhämtar erfarenheter själva som de inte hade. Det krävs också en förändrad syn på vad kunskap och kompetens är, vilket jag hoppas att det här inlägget i alla fall kan starta en debatt om. 

Det tillsammans med färdigheter som ständig omvärldsbevakning, omprövningsvilja, nyfikenhet och ständigt intagande av ny förändlig kunskap, då har vi kommit långt i kompetenshöjningen.

/ Weine Sundell                                                                                                                                         

Hämta texten som pdf

 

Tips på postmoderna samhällsteoretiker
Jean Baudrillard, Jean-François Lyotard och sist men absolut inte minst Zygmunt Bauman.

Källor

Det individualiserade samhället – Zygmunt Bauman 2001
Allt som är fast förflyktigas: modernism och modernitet, Marshall Berman, 1987
Digitalt först med användaren i fokus -Biblioteken ger digitaliseringen ett mänskligt ansikte 2016
Skola och samhälle - Jan Thavenius

Fotnot
1 Zygmunt Bauman- Det individualiserade samhället sid 160. 2001

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Valhallavägen 1 
371 41 Karlskrona
Besöksadress: Ronnebygatan 22

Box 1202
351 12 Växjö
Besöksadress: Västra Esplanaden 7