Den här sidan använder cookies för ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att använda sidan godkänner du detta. ×

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Publicerad 13 feb, 2017

Framtidens kompetenser?

SFIS och Biblioteksförening Syd anordnade en dag om framtidens kompetenser i Lund och det var en fullsatt sal som fick mycket att fundera över. Ni läser mina reflektioner i kursivt.

IFLA:s manifest om kompetensutveckling

Dagen började med att Ewa Stenberg, som sitter med i IFLA:s grupp för kompetensutveckling berättade om det manifest för kompetensutveckling som gruppen tagit fram. 

Manifestet har till uppgift att uppmärksamma professionen på vikten att investera i utveckling och underhåll av personalens kompetens. Vi lever i en värld av förändring och det krävs ny teknik och ny yrkeskunskap.

Manifestet tar upp egenansvaret hos den anställde att göra en egen utvecklingsplan, delta aktivt i medarbetarsamtalet och aktivt söka fortbildning.

För arbetsgivaren vill man se att kompetensutveckling sker för både grupp och individer så att verksamhet håller god kvalitet, att man utser en kompetenssamordnare och att 10 % av arbetstiden läggs på kompetensutveckling.  I de 10 % lägger man in omvärldsbevakning, utbildning, förändringsarbete på arbetsplatsen och så vidare.

Det står även om hur föreningar, myndigheter och utbildare ska tänka kring kompetensutveckling.

För alla gäller att ta fram expertis och ha ett engagerat ledarskap, se till att det blir ändamålsenliga och progressionsanpassade aktiviteter och att utvärdera.

Manifestet innehåller även en ordlista med centrala begrepp, en bra litteraturförteckning för den som vill förkovra sig mer och till sist ett appendix med checklistor, kompetensindex och lärresurser.

Än så länge finns bara manifestet på engelska, men kommer att översättas framöver av Svensk biblioteksförening.

Använder ni de manifest som IFLA har gett ut? Det finns mycket matnyttigt där. Lägger ni 10 % av arbetstiden på kompetensutveckling? Det gör ni kanske om ni ser förändringsarbete på arbetsplatsen, en koll på biblioteken i grannkommunerna på Facebook, att ni följer intressanta twitterkonton som kompetensutveckling, för det är det.


Utmaningsdrivet utvecklingsarbete – hur rustar vi organisationer för förändring?

Överbibliotekarie Maria Haglund från Kungliga Tekniska Högskolan liknade kompetens som ett träd, där utbildningen är rötter, stammen våra erfarenheter och kompetensen grenarna. Äpplena är det som vi delar med oss av till andra.

Både Maria Haglund och Catharina Isberg, som kom efter henne, bygger sina framföranden på IPF:s kompetensmodell (ni hittar modellen om ni googlar och söker bland bilder).

Modellen bygger på att kompetenserna delas in i kommunikativa, strategiska, yrkestekniska och personliga kompetenser och tillsammans blir det en funktionell kompetens. Jag återkommer till de olika delarna när jag redovisar vad Catharina Isberg pratade om.

Maria vill jobba med utmaningsdriven utveckling, där delarna kan vara olika utmaningar för utbildning och forskning, labb med multidisciplinära team och ha forskare och studenter som medskapare. Man vill jobba med projektorienterat arbetssätt och använda metoder från UX och design thinking.

Allt arbete går att utveckla, det gäller att hela tiden ha i fokus på att göra rätt saker på rätt sätt och då blir ett plus ett tre.

Viktigt att tänka: Göra – tänka – göra igen. Att ha organisationer som vågar göra fel.

Hur tillåtande är vi i våra organisationer för att misslyckas och hur använder vi misslyckandet som lärande? Hur får vi tänket att allt arbete går att utveckla?


Bibliotekarier i ett nytt uppdrag – kontinuerligt lärande för att jobba i en förändrad värld

Catharina Isberg som är bibliotekschef i Helsingborg började med att tala om kärnverksamheten. Vi talar i dag om att vi måste tillbaka till kärnverksamheten, men viktigt i detta att se att kärnverksamheten förändras över tid. Vi har gått från lokal och samling igår till tillgängliggöra information, mötesplats, läsfrämjande, medie- och informationskompetens och digital inkludering idag och vi har ingen aning om vad kärnverksamheten är imorgon.

Det är viktigt att jag som individ trivs på mitt jobb och då måste det finnas en balans mellan det jag kan, det jag vill och det sammanhang jag befinner mig i.

Helsingborgs bibliotek gör varje år en kompetensöversyn. 2016 var de generella målen att minska det inre arbetet och öka arbetet med lokalsamhället och öka utifrån-och-in-perspektivet. I översynen ser man bland annat på vad man kan sluta göra/dra ner på till exempel se över medieflödena, urvalsarbetet, släppa programverksamheten och bemanna på nya sätt.

Tillbaka till kompetensmodellen från IPF, Catharina har vidareutvecklat den till ett biblioteksperspektiv.

Strategiska kompetenser:
Förstå att vi är en del av helheten
Omvärldsanalys
Förstå verksamhetsplanering
Helhetssyn och prioritering utifrån helheten
Förmåga att kommunicera verksamheten och hantera svåra frågor

Personliga kompetenser:
Förstå våra egna värderingar och hur det påverkar våra jobb
Egna styrkor
Effektiva arbetsvanor
Nyfikenhet och kreativitet
Flexibilitet och förmåga att ompröva
Hantera osäkerheten
Hälsa, stabilitet och balans
Intresse för människor
Mer i lokalen för spontana insatser
Hur hantera toppar i flödet
Hoppa in i det osäkra tillsammans med användaren

Kommunikativa kompetenser:
Invånarinvolvering, designprocess, skapa deltagande
Bemötande och värdskap
Social kompetens
Pedagogisk kompetens
Presentationsteknik och visningar
Nätverkande, bygga upp och underhålla
Projektarbete
Samarbeta och arbeta tvärsektoriellt
Barnperspektiv

Yrkestekniska kompetenser:
IKT-kompetens
MIK i bemanning
Läsinspiration i bemanning
Läsinspiration på nya sätt
Litteraturkännedom
Webben
System – support, införande, upphandling
Svenska med baby
Urval av media på ett aktivare sätt
Praktiskt mediearbete och inleverans
Makerspace
Invånarnas scen och utställningsrum

En viktig del i kompetensförsörjningen är rekryteringen och här arbetar Helsingborg efter Malin Lindelöws modell KBR, Kompetensbaserad rekrytering. Kravprofilen utgår från en mall och i den generella profilen står bemanning, värdskap, nätverkande, omvärldsbevakning och egen kompetensutveckling, utbildning, IKT, MIK och starkt intresse att jobba med människor.

I de övriga kraven står att alla ska jobba med barn och unga.

Vad ska vi göra för att minska det inre arbetet för att kunna jobba mer yttre? Vilka är nyckelkompetenser på ert bibliotek?


Utbildningarna

På eftermiddagen berättade Jenny Lindberg, Borås Högskola och Johanna Rivano Eckerdal, Lunds universitet om hur de ser på att utbildningarna svarar mot fältets framtida kompetensbehov.

Jenny berättar att Borås ser digitalisering, läsning, vetenskaplig kommunikation, deltagarkultur, pedagogik och handledning, marknadsföring, ”akademikerkompetens”, MIK och kunskap om den mångspråkige och nyanlände biblioteksanvändaren som framtida kompetenser. Hon pratar också om den professionella informationssökningen, där forskningsbaserad teoretisk kunskap, analysredskap blandas med workshops och färdighetsträning. Studierna går ut på att man lär för att kunna fortsätta lära.

Johanna tar vid och fokus på utbildningen i Lund är förmedling, verksamhetsutveckling, pedagogik, projektarbete, det digitala biblioteket och relationen till samhället. Bivil-utbildningen har blivit en masterutbildning i ABM.

Finns det utbildning för den personal som biblioteken vill anställa? Båda utbildningarna kändes väldigt inriktade på forskningsbibliotek och vidare forskning. Är det dags att återgå till skilda utbildningar för forsknings- och folkbibliotek?


Fremtidens kompetencer

Jag har inte stavat fel, utan dagens siste talare var Henric Jochumsen från Det Informationsvidenskabelige Akademi vid Köpenhamns universitet. Henric började med att tala om att biblioteket är en unik kulturinstitution, men att biblioteken får se upp då det har fått konkurrens. Idag ställer man frågan vad är ett bibliotek? Den frågan behövde aldrig ställas tidigare. Biblioteket är en del av upplevelseindustrin, men vad ger biblioteket som ingen annan institution ger? Vi får nya brukare som är digitala infödingar, de är kompetenta och ställer nya krav, de vill vara involverade och vara med och göra.

Henric visade den modell som han varit med och tagit fram tillsammans med Skote Hansen där vi ser biblioteket olika delar med inspirationsrum, mötesrum, läranderum och ”performativt” rum. Han talade också om att biblioteket avinstitutaliseras och visade på olika pop-upbibliotek. Biblioteken bör också ta en tydligare roll som drivande i den lokala utvecklingen. Tidigare har vi hört ”from collection to connection” och nu lägger Henric till ”from collection to creation”.

De kompetenser som vi då behöver i den nya bibliotekstillvaron är relationella, performativa, innovativa, entreprenöriella, processinriktade, kontextuella, förmedlingskunniga, didaktiska och kuratoriska.

Vad är ett bibliotek?


Paneldebatt

Dagen avslutades med en paneldebatt och det jag framförallt tog med mig därifrån är att kompetensutveckling inte är något man gör sidan om, utan det är en del av arbetsuppgiften.

 

En intressant dag som gav mycket att fundera över. Jag funderar mycket över hur vi ska få arbetskraft med de rätta kompetenserna, hur lockar vi chefer som kan leda dessa personer och hur skaffar vi arbetsplatser som möter upp mot omvärldens ökande krav?

En del av den omvärldsbevakning vi kan göra är att åka på konferenser och lära mer av andra. Under våren är det bland annat Halmstadskonferensen, Umeåkonferensen, ReadMe, Biblioteksdagarna i Växjö och Next library. Passa på och få ny input.

/Anna Persson
Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Läs mer: 

https://konferensrapport.wordpress.com/2017/02/08/framtidens-kompetenser-pa-bibliotek-formiddag/

https://konferensrapport.wordpress.com/2017/02/08/framtidens-kompetenser-pa-bibliotek-eftermiddag/

 

 


 

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Valhallavägen 1 
371 41 Karlskrona
Besöksadress: Ronnebygatan 22

Box 1202
351 12 Växjö
Besöksadress: Västra Esplanaden 7