Den här sidan använder cookies för ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att använda sidan godkänner du detta. ×

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Inbjudan till Kundernas marknad

Publicerad 1 feb, 2018

Kundernas marknad eller giftskåpets återkomst?

Kundernas marknad eller giftskåpets återkomst? Medieurvalets dilemman: värderingar – åsikter – kvalitet var rubriken på en mediestrategisk konferens som arrangerades av Sveriges depåbibliotek och lånecentral, Regionbibliotek Östergötland och Kulturutveckling Region Gävleborg på Linköpings stadsbibliotek den 25 januari 2018. Intresset var stort och dagen var fullbokad, 115 personer deltog. BiBK stod för kostnaden för resa och deltagaravgift för två bibliotekarier från Blekinge och Kronoberg och här är vår rapport från dagen.

Saklighet och opartiskhet i biblioteksverksamheten

Justitieombudman Cecilia Renfors talade om saklighet och opartiskhet i biblioteksverksamheten. JO:s grunduppgift är att bevaka att myndigheter (även kommunala) följer lagen, och man har särskilt fokus på regeringsformens skrivningar om saklighet och opartiskhet.

I juni förra året fattade JO två beslut som handlar om hur bibliotek i två kommuner hanterat förfrågningar om lån av tre olika verk. Besluten kan läsas i sin helhet på JO:s hemsida (Falköping https://www.jo.se/PageFiles/8782/4650-2016.pdf och Botkyrka https://www.jo.se/PageFiles/8781/2654-2016.pdf). I båda fallen har biblioteken nekat inköp och fjärrlån, och hänvisat till kvalitetsbrister, riktlinjer och policys där såväl vedertagna kvalitetsgrunder, som källhantering och vederhäftighet, som värderingar anges som aspekter på kvalitet. Båda biblioteken och deras nämnder kritiseras för att ha handlagt låneförfrågningarna på sätt som strider mot såväl bibliotekslagen som mot 1 kap. 9 § i regeringsformen (det som också kallas objektivitetsprincipen). Problemet är att man bedömt åsikter och värderingar i verken när man gjort nekat inköp.

Kontentan av besluten är att vi bibliotekarier ska göra ett urval, vi kan inte tillhandahålla allt. Bibliotekslagens krav på allsidighet och kvalitet ska vara styrande. I enlighet med objektivitetsprincipen ska vi också i vår yrkesutövning iaktta saklighet och opartiskhet, det vill säga: vi får inte ta hänsyn till åsikter och värderingar som förs fram i en bok, så länge ett yttrande inte är brottsligt. Det kan inte, som ett av biblioteken menade, anses vara att kränka någons mänskliga rättigheter att vi tillhandahåller en viss bok, även om innehållet kan vara stötande för någon.

JO:s beslut gäller facklitteratur och vuxna låntagare på folkbibliotek. Gäller det debattböcker där åsikter och sakförhållanden vävs samman menar Cecilia Renfors att texten när den kvalitetsgranskas ska bedömas som om den vore fakta. När det gäller litteratur med barn som målgrupp eller skönlitteratur blir det mer komplicerat. Men när det gäller facklitteratur kommer man långt om man håller sig till vedertagna kvalitetsbedömningar.

Renfors menade också att det är jättebra att ha riktlinjer för medieurval att hänvisa till, förutsatt att de är förenliga med de lagar som gäller för bibliotekens verksamhet.

Under frågestunden lyftes på olika sätt att vi självklart måste ha samma kvalitetskrav i bedömningen av all facklitteratur och inte ha striktare krav på litteratur vi själva har något emot.

Som någon påpekade: ”Det här är en professionskunskap. Gå inte in i det känslomässigt. Vi har rätt att göra urval på rätt grunder.” Det är en bra sammanfattning!

Och en bra utgångspunkt för att se till att grunderna är rätt och få syn på hur vi själva tänker kring urval är att läsa och diskutera JO:s beslut - kanske studiecirkel för alla som jobbar med urval på ditt bibliotek?

Tankar om barnmedierna – vem bestämmer?

Ingrid Loeld Rasch, Regionbibliotek Östergötland, arbetar med barnkultur och barnlitteratur och har gjort så stora delar av sitt yrkesliv. Hon arbetar med Läslust – läsfrämjande för alla åldrar, men främst för unga. Hon har sammanställt 10 punkter/tankar om barnmedierna och hur man skulle kunna arbeta och tänka kring dessa. Det handlar i grund och botten om barns delaktighet och hur de kan vara delaktiga i att fatta beslut.

Urtanken:
- Hur ser vi på barn?
- Vad är ett barn? Juridiskt sett är man barn tills dess att man fyllt 18 år. Många bibliotek har 16 som en åldersgräns, när man går ut grundskolan, och sedan räknas de som vuxna när det gäller lån av media.

Synen på barn förr var annorlunda än den är idag. Becoming – att de ska bli något. Being – att de är något redan. Ett barn är i tillblivelse, växer, lär sig mer. Kan inte läggas för stort ansvar på barnet.
Mats Trondman: Att förstå barndom: till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (beings)

10 punkter/tankar om barnmedier:

1. Vad är barnlitteratur – vem bestämmer?
Lennart Hellsings bok om barnlitteratur: ”...allt vad barn läser eller hör berättas i mer eller mindre litterär form – det är barnlitteratur...” (Lennart Hellsing). Håller den här definitionen? Berättelsen finns överallt, även i sångtexter, på film, i tv-spel osv.

2. Yrkesrollen – vem bestämmer?
Bibliotekarieyrket – är det annorlunda nu än då? Eller är det samma? Mer komplext idag, men arbetsuppgifterna är desamma, menar föreläsaren.

Media Mentorship – förekommer bl a i USA. Finns olika Youtubeklipp om arbetsuppgifterna och hur de jobbar. Det handlar om att föräldrar/familjer behöver mer riktlinjer nu än tidigare och har mer frågor kring media och barn. Den här hjälpen finns inte riktigt idag i Sverige. Media Mentorship kan vara t ex en barnbibliotekarie som vägleder barn och föräldrar. De är inte vi bibliotekarier som ska välja, vi ska guida och hjälpa dem att välja själva. Det kan handla om att hjälpa till att välja appar till deras smartphones som riktar sig till barn, pedagogiska spel osv.  Bibliotekarier behöver bli bättre på att hantera dessa saker och att hjälpa till.

3. Nya medier – vem bestämmer?
Bibliotekarier läser nya barnböcker och lär sig, ger boktips. De finns inga genvägar. Man kan inte läsa om en bok och ge boktips, menar föreläsaren. Hur gör man om man inte tycker det är roligt? Man får göra det i alla fall, menar hon.  Appar i sagostunderna. Man kan söka på Using Apps in Storytime – Youtubeklipp. Bibliotekarier måste lära sig många appar, vilka som är bra och som går att tipsa om till föräldrar och barn. Måste gå att avsätta arbetstid till detta, både att lära sig om olika appar och att läsa in sig på litteratur för barn. CrossMedia – Götabiblioteken, t ex bluebox, programmering för barn – finns mer info på deras hemsida om projektet och processen.

4. Barnboksutgivningen – vem bestämmer?
Barnboksutgivningen har ökat, särskilt för åldrarna 9–12 år.  Pisaundersökningen 2012 – läsförståelsen var dålig för barn i Sverige. Sedan visade en ny undersökning Pearls 2016 – att läsförståelsen har ökat. Efterfrågan på böcker har ökat.

5. Inköpen – vem bestämmer?
Svensk bokhandelskatalog. BTJ-häftet. Recensioner går oftast inte att hitta eftersom det inte recenseras så mycket barnlitteratur. Men det finns poddar om barnlitteratur, t ex Bladen brinner, där man pratar om barnböcker. Men TV-spel, film?? Inköpsförslag – det kommer få inköpsförslag, vad beror det på? Finns allt redan? Eller vet de inte att det går att göra inköpsförslag, att de har samma rättigheter som vuxna att lämna inköpsförslag? Hur betraktar vi den frågan om ett barn frågar kring en bok vi inte har? Hur kan man göra barn uppmärksamma på att de kan lämna inköpsförslag?

6. Barns delaktighet – vem bestämmer?
Hur ska vi jobba med barns delaktighet? Bemötandet är viktigt, t ex vid ett inköpsförslag – att ge en direkt återkoppling till barnet att den boken ska vi köpa in! Att göra en återkoppling direkt är viktigt för att tillvarata barnets intressen.

7. Biblioteksrummet – vem bestämmer?
Hur roligt får det vara egentligen på ett bibliotek? Billund, Danmark, samma by som Legoland – här har man satsat på rutschkanor och kojor i sitt bibliotek.

EU-projekt: Att sätta spår: Kravspecifikation på bibliotek för barnbibliotek
- Delaktighet – ges barn möjlighet till inflytande och medieanvändning?
- Samtidighet – samspelar man med barnens tillvaro och miljö, intressen och medieanvändning?
- Ömsesidighet – sker samverkan på jämställd basis med barn och vuxna?

8. Kvalitet – vem bestämmer?
Tre kriterier finns (enligt Lennart Hellsings bok)
- Att den intresserar barnen.
- Att den har tillräckliga estetiska kvalifikationer.
- Att den om den berör etiska frågor, har en ”moral” eller tendens som vi rimligen kan acceptera.

Bibliotekarier ska kunna hjälpa och vägleda folk att hitta rätt.

9. Allsidighet – vem bestämmer?
Bibliotekslagen  - främja demokrati och fri åsiktsbildning. Debatt – barnmedier – att skydda barnen – t ex Pippi i Söderhavet, Lilla Hjärtat, Tintin i Kongo osv. Sånt som förekommer i världen ska också kunna förekomma i barnböcker.

10. Framtidens bibliotek – vem bestämmer?
Exempel ett nytt påkostat bibliotek i Kina. Stora kontraster till det lilla familjära biblioteket i Sverige. Budgetprioritering – tryckt gentemot e-böcker. Biblioteksrummet – böcker – ny teknik.

Litteratur:
Lennart Hellsing: Tankar om barnlitteraturen
Haines & Campbell: Becoming a Media Mentor
Lena Lundgren: Att sätta spår
Mats Trondman: Att förstå barndom
Regionbibliotek Östergötland: Crossmedia webb – Littlefreelibrary.org

Bibliotekssamarbetet i Dalarna

Efter lunch berättade Karin Hane och Sonja Viklund, bibliotekschefer i Falun respektive Mora, om det bibliotekssamarbete de har i Dalarna. Ett samarbete som långsamt men säkert går framåt.

Ovansiljans bibliotek är ett samarbete mellan Mora, Orsa och Älvdalen, ett område med tillsammans runt 30 000 invånare. På biblioteken jobbar sammanlagt 20 personer. Små bibliotek, alltså, som kände att de behövde samarbete för att kunna utvecklas. 2014 gjorde de en upphandling av ett gemensamt biblioteksdatasystem som ledde till att de fick ett gemensamt Mikromarc-system, gemensamt lånekort och gemensam daglig transport. Mora är förvaltningsledare och står för kostnaderna.

När boken Massutmaning kom upptäckte de tre biblioteken att det rådde olika mening om boken. Därför är det viktigt att det finns en gemensam medieplan för den här typen av samarbete.

Nu är de på väg att gå in i ett nytt skede. Alla biblioteken i Dalarna har bestämt att gå upp i ett gemensamt system, Dalabiblioteken. Syftet är att ge invånarna tillgång till biblioteksservice av hög kvalitet. Det har varit en förankringsprocess som de fått låta ta tid. De har gjort en förstudie, cheferna delar samma värdegrund, de har haft seminarier för all personal och åkt på studieresor. I maj 2017 undertecknade alla biblioteken en viljeyttring och arbetet mot ett gemensamt system är påbörjat. Det är intressant att höra om bibliotekssamarbeten från olika håll i Sverige. I en så här process är det viktigt med förankring och att alla är på det klara med att man behöver kompromissa och ge och ta för att nå målet. Och det verkar de ha lyckats med i Dalarna.

Folkbibliotek i förändring. Navigera med medie- och informationskunnighet

Därefter var det dags för ett pass om MIK. Marika Alneng har skrivit boken Folkbibliotek i förändring : navigera med medie- och informationskunnighet. Boken skrev hon med syfte att närma sig ”huret” eller praktiken i arbetet med MIK. Marika utgick från Medierådets definition om vad MIK är: förstå mediers roll i samhället, kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. Det är här bibliotekarier kan bidra genom att ta den pedagogiska rollen och underlätta lärandet. På Youtube finns filmer till de olika delarna av MIK-blomman att använda i lärsituationer, https://www.youtube.com/watch?v=4zAjbjzhf1g&list=PLJQHoNzHM_k2opbbzk99tg6Bmw26FDVdG.  Biblioteken ska vara proaktiva i frågan och kan inför höstens val bidra till att rusta medborgarna utifrån den demokratiska aspekten. Det finns en rad andra aspekter också att jobba med, till exempel integritet, upphovsrätt, sökkritk och etik. Hennes bok innehåller exempel att inspireras av. Just nu skriver Marika på en ny bok som är ett läromedel för barn i ämnet. Hon avslutade med att citera Brit Stakston: ”Bibliotek är som demokratiska skyddsrum”. En bra tankebild att ta med sig.

Vad är på agendan just nu?

Den som fick avsluta dagen var Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder. Hon pratade om nuläget inom biblioteksvärlden och vad som är på gång inom Biblioteksföreningen.

Olika händelser har inträffat utan till synes samordning. De 225 miljonerna kom lite plötsligt, utan koppling till nationella strategin och Kulturrådet var inte informerat i förväg att de skulle få uppdraget att fördela pengarna. Myndigheten för kulturanalys och Myndigheten för tillgängliga medier ska utlokaliseras från Stockholm. Kulturrådet och Kungliga biblioteket visste inte om att de skulle få nya instruktioner förrän det var ett faktum. Märkliga förfaranden, enligt Karin.

Det som står högt på Biblioteksföreningens agenda i år är att inför valet sprida kunskap till politikerna i alla partier. Annat som de har på gång är att de sätter sig in i frågorna om integritet, dataskyddsförordningen och den nya upphovsrätten. Det här är viktiga frågor som påverkar biblioteken. De jobbar på en rapport om skolbibliotek som ska vara klar till Almedalsveckan. De stöttar utgivningen av en bok om juridik för bibliotek. På Biblioteksdagarna kommer de att presentera en Novusundersökning om vad användare förväntar sig av sitt bibliotek. Till hösten ska en undersökning om 100 ungdomars läsvanor att vara klar. Karin tycker att vi pratar för lite om vuxnas läsande och har väckt frågan politiskt. Sammanfattningsvis är det politikerfrågan, skolbiblioteksfrågan samt upphovsrätt och integritet som Karin lyfter som de viktigaste just nu för Biblioteksföreningen.

På Regionbibliotek Östergötlands webb finns presentationerna samlade. 

Tidskriften Noll27 var på plats. Här är en artikel från dagen. 

Svensk biblioteksförening skriver om dagen. 

Maria Lundqvist, BiBK
Elin Björkman, Karlshamns bibliotek
Hanna Mässgård, Ljungby bibliotek

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Valhallavägen 1 
371 41 Karlskrona
Besöksadress: Ronnebygatan 22

Box 1202
351 12 Växjö
Besöksadress: Västra Esplanaden 7