SUD ger inspiration

Mellan vinter och vår anordnar Region Skåne den Stora utvecklingsdagen, SUD. Dagen kommer åter varje år sedan 2018. Folkbiblioteken i Skåne och samarbetande verksamheter delar med sig av lärdomar från nyligen genomförda projekt eller utvecklingsinsatser. När dagen nyligen genomfördes fanns Anna Nordström och Sara Wijk från BiBK där i vimlet . Vi har ställt dem några frågor.

Anna Nordström, Vad är SUD förklarat för den som aldrig varit där?

Det är en konferensdag som arrangeras varje år av Biblioteksutveckling Region Skåne. Syftet är att folkbiblioteken ska få tillfälle att visa upp de projekt som genomförts det senaste året med hjälp av medel och stöd från Region Skåne. Biblioteken får tillfälle att beskriva vad de genomfört, förmedla vilka lärdomar de dragit och inspirera andra till liknande utvecklingsarbete. Dagen är till för folkbibliotekspersonal i Skåne och för alla andra som är intresserade av biblioteksutveckling.

Vad var mest intressant?

Tre presentationer som fastnade hos mig rörde sig kring berättande på olika sätt.

Den första handlade om ett projekt på Kävlinge bibliotek där Sebastian Harrisson och Frida Lindkvist använde film för att lära sig mer om fjärrlånetransporterna i Skåne och hitta ett nytt sätt att sprida information. Genom projektet lärde de sig också mer om film- och intervjuteknik och andra saker de inte visste att de behövde. Filmen de gjorde, "Vi som blev över", är tillgänglig på Youtube Länk till annan webbplats. och projektet är ett kul exempel på hur man kan tänka utanför boxen och testa nya arbetssätt. Det var intressant att höra hur just berättande användes som en metod för att både informera andra och genom detta själv lära sig mer.

Författaren och skrivcoachen Sofie Berthet höll på samma tema en presentation om skrivande trender för 2023. Enligt en undersökning drömmer en tredjedel av svenskarna drömmer om att skriva en egen bok. Självutgivning är trendigt men kan kosta många tusentals kronor och är därmed inte för alla. Bibliotek upplever ett ökat intresse för skrivande och arrangerar program med fokus på detta. Magnus Hederström från Burlövs bibliotek gav exempel på hur de nyligen anordnat 15 skrivarworkshops, varav 10 för personer med liten erfarenhet av det svenska språket. Nu har de inrättat ett rum för kreativt skrivande, med skrivmaterial och tips på enkla övningar, som används flitigt.

Den sista presentationen som jag tyckte var särskilt intressant var när Edit Djurberg från Bjuvs bibliotek berättade om projektet "Mera digitalt på barnbibblan" där de hittade digitala prylar i bibliotekets källare efter en flytt och bestämde sig för att använda dem. Tillsammans med barnen programmerade de Micro:bit samt använde open-source-verktyget Twine Länk till annan webbplats. för att skapa berättelser. Vi fick höra en variant av Rödluvan där vi själva fick välja hur historien skulle utvecklas, men oavsett vilka val vi gjorde så verkade vi inte kunna undvika att vargen till slut åt upp Rödluvan. Jag imponerades och inspirerades av hur enkelt det kan vara att använda kreativa digitala verktyg tillsammans med barn och unga.

Vad tar du med dig vidare?

Jag blev påmind om hur viktigt berättande är för oss människor. Det är väl en av de saker som skiljer oss från andra varelser och något som vi alltid har ägnat oss åt. Det gladde mig att höra att det finns ett ökat intresse för skrivande och berättande, särskilt med tanke på alla rapporter om vikande intresse för läsning.

Dagen innan SUD deltog jag i ett webbinarium som anordnades av MTM. Det handlade om hur skrivande kan användas för att främja läsning hos vuxna personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Jenny Friman och Åsa Söderling beskrev hur deras egna skrivande och berättande ledde till ett ökat intresse för läsning hos denna målgrupp. Därför var det särskilt inspirerande att ta del av alla skriv- och berättarprojekt som presenterades på SUD.

Sara Wijk, Hur skulle du sammanfatta SUD?

Skåne är en stor region med jättemånga bibliotek. Många samverkar, utvecklar, vrider och testar för att följa bibliotekslagen på ett sätt som är up-to-date och relevant i samtiden. Dagen har ett smart upplägg där lärande sker på många olika sätt. Någon får vara stolt och träna sig på att berätta om vad biblioteket gjort. En annan får en pinfärsk idé eller lärdom med sig hem att testa på sitt bibliotek. Dagen andas kreativitet, folkbibliotekscommunity och möten. Väldigt kul att vara där.

Vad var mest intressant?

De flesta som jag pratade med, inklusive jag själv, var tagna av inledningen av dagen. Anders Mildner delade med hjälp av infografika ett allvarligt men otroligt viktigt inledande pass om den autokraticering som skett i världen och inte minst i Europa det senaste dryga årtiondet. Det vill säga hur demokratier gradvis och för vissa ganska obemärkt, bryts ned genom att folkvalda förskjuter och förändrar synen på och logiker kring till exempel yttrandefrihet, massmedia, allmänna val eller civilsamhället. Dragningen gjordes snabbt, enkelt utan några ytterligheter eller dikeskörningar och otroligt tydligt. Man kunde nästan höra hur salen höll andan. Folkbibliotekens demokratiuppdrag i bibliotekslagen är solklart. Behoven av att arbeta pedagogiskt kring demokrati tillsammans med alla åldrar, och kanske framför allt i mötet med unga är mycket angeläget. När sedan Dawit Isaak-biblioteket i Malmö berättade om sin samverkan med skolor och en anställd vid Malmö stadsbibliotek som arbetar med demokratiscenen berättade om demokrati i samverkan med civilsamhället fick publiken konkreta exempel på hur man kan göra.

Jag gillade också Svedala biblioteks dragning om "Hej Dewey". Det var en enkel presentation av deras införande av DDK på fackavdelningen på huvudbiblioteket. De passade på när de ändå skulle göra en flytt av hela biblioteket och jobbade snabbt, avgränsat och metodiskt. Den stora behållningen var förutom praktiska tips att de sa att det var lätt och inget att tveka på. ”Bara gör det”. Det faktum att SAB är förlegat men att det inte finns något riktigt incitament från varken låntagare eller från några andra utanför bibliotekspersonalsgruppen gjorde att denna praktiska och uppmuntrande dragning upplevdes som otroligt viktig. Ta rygg på Svedala, som nu också har en plan för hur resten av biblioteken och beståndet ska betas av bit för bit!

Slutligen fick Sjukhusbiblioteken vid Region Skånes presentation om hur de arbetat med kvalitetsgranskade tipslistor Länk till annan webbplats. mig in på ett tankespår som var intressant. Paula Trogen vid sjukhusbiblioteket, Helsingborgs lasarett, berättade om hur behovet av lästipslistor tematiserade kring olika diagnoser tagits fram som ett komplement till patientutbildningar och samtal med läkare/ sjuksköterska. Det unika är att listorna tagits fram i samarbete mellan bibliotekspersonal, sjukhuspersonal och människor med patienterfarenhet. Detta skapar en bred sakkunskap ur flera olika perspektiv och säkerställer att kvaliteten på innehållet är högt. Petra berättade också om hur listorna används på olika sätt och vikten av att de finns i olika format och olika kanaler. Eftersom det finns mängder av människor som söker information om sin nya diagnos även på folkbibliotek finns det så klart vinster med att bibliotek känner till dessa listor och använder dem. Region Skåne låter alla gärna göra det, oavsett var i landet man finns.

Presentationen av arbetsmetoden att låta invånare och experter vara med och samskapa ett kurerat utbud fick mig att fundera vidare på om det är en modell även för folkbibliotek. Vad händer om folkbiblioteket låter barnen vara med och bestämma vilka böcker som det ska bokpratas om, om komunalrådets favoritböcker kom med på nästa boksticka? Vore det inte kanon om en specialpedagog, en förälder, fyra barn och en bibliotekarie satte ihop sommarlovsutmaningen och kanske föreningsaktiva och tjänstemän med expertis tillsammans skrev om litteratur och andra medier kopplat till sina områden. Det tar förstås tid och lämpar sig bara i vissa fall. Men att släppa ifrån sig makt, ta in expertis från både allmänhet och sakkunniga och jobba tillsammans kring urval, det tror jag skulle kunna ge ringar på vattnet på många sätt.

Vad tar du med dig vidare?

Mängden medverkande var stor och modereringen lysande. Detta innebär att tycker du att något inte är riktigt relevant för dig så kommer det snart en annan innehållspunkt som är desto intressantare. Jag tar med mig den härliga pigga känslan för utveckling.

Vi har det mycket bra i Blekinge Kronoberg med korta beslutsvägar och mycket fortbildning och delat lärande mellan kommunerna med oss på BiBK som stöd och resurs. Men vill man få lite input från en lite större värld är SUD nära och jätterelevant. Jag tänker också att vi skulle kunna göra något liknande fast på vårt sätt.

Slutligen var jag också på ett otroligt bra valbart seminarium om intervjuteknik. Vilket fick mig att bli sugen på att lära mer om just det.

Bildtext: Emma och Hanna på Svedala bibliotek berättar om projektet Hej Dewey! och visar skyltning över de olika avdelningarna.