Erfarenheter från kursen om nationella minoriteter och urfolket samer
Under hösten 2023 och våren 2024 deltog bibliotekspersonal från 6 kommuner i Blekinge och Kronoberg i en gemensam utbildning om nationella minoriteter och urfolket samer tillsammans med bibliotekspersonal från Värmland och Gävleborg.
Emelie på BiBK pratade med några deltagare från Blekinge och Kronoberg för att se hur de tänker tillbaka på kursen och hur de ser på det fortsatta arbetet framåt.
Utbildningen bestod av 7 digitala halvdagar som gav deltagarna större kunskap om minoritetslagstiftningen, de nationella minoriteternas språk, kultur och historiska kontext. Deltagarna fick också möta de fem nationella resursbiblioteken och höra mer om deras verksamhet och hur den kan vara ett stöd i det dagliga arbetet.
Mellan varje tillfälle fick deltagarna hemuppgifter som bestod av att undersöka allt från kommunala mål och skrivningar i biblioteksplan till eventuella samverkansparter inom kommunen eller i lokalsamhället till att fundera över sina kollegors kunskap på området och hur man ser till att hålla frågan aktuell även efter kursen avslutats. Alla insikterna från hemuppgifterna skulle till slut sammanfattas i en handlingsplan eller annan typ av dokument som skulle kunna leva vidare efter utbildningen.
Alla framhåller att kursen var mycket givande och gav dem många nya insikter och perspektiv. Trots att man haft ansvaret för nationella minoriteter och urfolket samer så upplevde flera att man saknade en djupare kunskap och förståelse för området. ”Man vet att det står i lagen men VARFÖR gör det det?. Genom att förstå historien kan vi också förstå vår nutid”. Några ”aha-upplevelser” som man fått är bibliotekens potential att utbilda och skapa intresse hos majoritetsbefolkningen, hur små insatser kan ge stor effekt och att kursen öppnat för en helt annan blick på de nationella minoriteternas kultur; att de ofta de finns representerade i populärkulturen och nyhetsflödet bara man är uppmärksam.
Efter kursen tar nu arbetet med att implementera den nya kunskapen och insikterna i verksamheten. På flera håll har det planerats för eller redan påbörjats kunskapshöjande insatser för all personal. Det kan också vara att jobba fram handlingsplaner eller att sprida ansvaret för minoritetsarbetet till fler i personalen.
Utmaningar framåt?
Framåt ser deltagarna många utmaningar: Hur upprätthåller man arbetet så det inte rinner ut i sanden och hur ser till att frågan inte tappas bort bland alla andra viktiga frågor och grupper som vi ska prioritera?
En annan utmaning är att få till ett arbetet som känns långsiktigt och hållbart. Hur ser man till att det inte blir något vi gör pliktskyldigt för att ”bocka av” en punkt utifrån lagstiftningen utan att vi får en verksamhet som känns genuin och intressant, både för de som tillhör någon av de nationella minoriteterna och för majoritetsbefolkningen?
Den största utmaningen som lyfts av de flesta är hur man ska nå ut till de som tillhör någon av de nationella minoriteterna i lokalsamhället. Några bibliotek har turen att ha en förening i sin kommun men för de flesta ser det inte ut så. Hur gör man då? Genom att gräva där du står, att börja jobba i det lilla och öka synligheten både för det arbete som görs på biblioteket och för de olika minoriteternas språk och kultur kan nya dörrar öppnas. ”[Vi är nog], eller har varit, många som för snabbt avfärdar arbetet med att gruppen inte finns representerad lokalt. Det gör den, mer än man tror!
/Emelie Lavesson