Att öppna dörrar för språkutveckling hos de yngsta flerspråkiga
En stor parkeringsplats och låga hus i ljusa färger. På höjden ovanför skymtar Kungsmarkens karaktäristiska slingrande höghuskroppar. Lokalen för dagen är ganska anonym från utsidan, än så länge i alla fall. Först när man kommer nära kan man ana innehållet. Blå skyltar tillkännager att här finns: BVC, barnmorskemottagning, socialrådgivning, tandvård och öppen förskola. Allt innanför samma dörr. Och under samma tak också bibliotek. Platsen för årets fysiska träff med bibliotekens Språkstegennätverk är vald med omsorg.
Under hösten 2023 slog Blekinges allra första familjecentral upp dörrarna i Kungsmarken, Karlskrona. I början av 2024 öppnade biblioteket upp vägg-i-vägg. På den här nätverksträffen får vi möta representanter från förskola, familjecentral och bibliotek för att tillsammans fundera på: hur stöttar vi bäst språkutveckling för de allra yngsta som har andra modersmål än svenska?
När deltagarna anländer till biblioteket börjar de med att plocka på sig samtalskort i knalliga färger för att landa in i ämnet. Frågorna på korten sätter i gång associationerna och ett engagerat sorl fyller möteslokalen; I vilka situationer möter du flerspråkiga barn? Berätta om ett möte med en familj eller med yngre barn med annat modersmål som poppar upp i ditt huvud? Kan du själv fler språk än ett eller är någon i din närhet flerspråkig?
Områdets förskolor
Först ut att prata är Ellenor Björnlund, en av två rektorer för områdets förskolor. Visionen för förskoleverksamheten i Karlskrona kommun är att ”alla barn ska nå sina drömmar och bli sitt bästa jag”. Förskolan ska ta hänsyn till barnens olika behov och samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. En viktig pusselbit för att nå visionen tror Ellenor är att barnen får med sig goda svenskkunskaper och säger att hon hade önskat att det fanns förskoleplikt för språkutvecklingens skull.
Kungsmarken är ett sociekonomiskt utsatt område. Förskolan är ibland den enda plats där barnen hör svenska talas och en av de stora utmaningarna är att få dem att komma dit. Därför är relationen till vårdnadshavarna viktig och förskoleintroduktionen högt prioriterad.
Alla förskoleavdelningarna använder sig av tecken som stöd och bildscheman. Ett verktyg som Ellenor berättar har fungerat bra är nyckelknippor med bildstöd som alla pedagogerna har och använder flitigt. Andra delar är Polyglutt som används mycket och man har en del tvillingböcker (dvs. samma bok på två olika språk). Alla förskolor i kommunen jobbar med Bornholmsmodellen
Länk till annan webbplats., men Ellenor trycker särskilt på hur viktigt TAKK och bildstöd är då det är till hjälp för så många olika barn överallt. På flera förskoleavdelningar jobbar man aktivt med boken ”Knacka på” genom artefakter i rummet. Föremålen och gestaltningarna från boken skapar igenkänning, samtal och trygghet eftersom i princip alla barn känner igen den och har den hemma då de fått den som åttamånadersbok från BHV.
Under 2023-2024 genomförs ett ULF-projekt (Utbildning Lärande Forskning) Länk till annan webbplats. tillsammans med Linnéuniversitetet som syftar till att höja svenska språkets status hos barnen och familjerna i området eftersom man har sett en utmaning i att många barn hellre använder engelska än svenska. Samarbetet med Linnéuniversitetet har varit positivt på många olika sätt.
Biblioteket
Innan flytten av biblioteket i Kungsmarken blev av hade planeringen varit igång i flera år. Anna Holmberg som är enhetschef på biblioteken i Karlskrona berättar att all inredning köptes in redan 2021 och sedan dess har allt från stolar och bord till biblioteksknubbar stått lagrade. Inför öppning funderade man mycket kring hur man ville att verksamheten skulle fungera och inspiration hämtades bland annat från Tallgårdens bibliotek i Växjö. En tydlig satsning på ökad tillgänglighet, på medier och verksamhet för barn och unga, på lättläst, mångspråk och SvA har gjorts och ambitionen framåt är att vara följsam med de som bor i området och vara beredd på att ändra på det som inte funkar. Kanske visar det sig att syftet för en aktivitet blir något annat än det planerade – då är det helt OK. Kanske är meröppettiderna för snålt tilltagna, och då bör de utökas. En utmaning som Anna ser är att det inte är helt lätt att nå ut med de aktiviteter som görs på biblioteket och hon skulle önska att de hade resurser att jobba mer uppsökande.
För att öka samverkan mellan vuxenutbildning, ekonomiskt bistånd, familjecentralen, förskolan och biblioteket bedrivs ett språknätverk med medel från Kulturrådet. Efter ett första år med nätverkspengar hoppas Anna kunna söka nya projektmedel gemensamt.
Familjecentralen
Det har blivit dags att röra sig från biblioteket och efter några raska steg på parkeringsplatsen står vi innanför familjecentralens dörrar. I väntrummet är det rymligt och välkomnande. Inredningen går i varmt jordiga färger och en av väggarna är skyltad med material från Språkstegen och Bokstart. I huset arbetar fem verksamheter tillsammans: BVC, barnmorskemottagning, social rådgivning, tandvård, öppen förskola. Familjecentralen tar emot barn fram till de fyller sex år. Biblioteket ingår inte i samma organisation, det ligger bara bredvid (till allas glädje) och används flitigt både genom att de som jobbar på familjecentralen tar med sig sina besökare dit och att biblioteket kommer till familjecentralen en gång i veckan. Även kvinnojouren är på plats en dag/vecka och samverkan med idéburen sektor ses som viktig.
Malin Kristensson som tar emot oss är socialrådgivare och samordnare för familjecentralen. Hon berättar att de största vinsterna hon ser med familjecentraler är att de bidrar till att minska ojämlikheten i hälsa bland barn och utjämnar hälsoklyftor. Hon ser också att de stärker individens egenmakt och är kostnadseffektiva för samhället. När Malin visar oss runt i lokalerna blir poängen med att det är en väg in till alla verksamheterna tydlig – dörrarna till de olika besöksrummen är öppna så mycket som möjligt och det ska vara lätt att ställa en fråga till socialrådgivningen ”lite i farten” när man besöker BHV eller är på sångstund på öppna förskolan.
Öppna förskolan är den enda öppna förskola som finns i Karlskrona kommun och beskrivs som navet i verksamheten. Omkring 25-30% av besökarna är från området, resten kommer från övriga kommunen. Sedan familjecentralen öppnade har man sett en stor ökning av besök. Det är inte ovanligt att antalet besökare på en dag ligger på omkring 40 personer och varje vecka möter man nya besökare som inte varit där tidigare.
På familjecentralen arbetar med man gemensamma temaveckor. Bland annat har man jobbat med en demokrativecka där man har samlat in förslag från barn i området på hur utomhusmiljön runt familjecentralen ska gestaltas. Förslag som nu lämnas nu vidare till bostadsbolaget.
Till och med år 2025 gör Blekinge kompetenscentrum FoU följeforskning på familjecentralen och man inväntar med spänning resultaten av den. Kommer man att kunna se den förväntade förflyttningen i minskad social utsatthet i området?
Projektet Språkstegen hälsar på
När Språkstegen hade funnits som projekt i tre år såg man i Karlskrona kommun att samarbetet med BHV rullade på bra, men man hade inte riktigt fått till samverkan med förskolan. Någonting behövde göras och lösningen blev projektet ”Språkstegen hälsar på”. Hanna Ekstrand som har jobbat med projektet berättar att en av de stora målsättningarna var att få fler familjer att läsa med sina barn. För att nå dit såg man från bibliotekets håll en möjlighet i att besöka barn på deras förskoleavdelningar, läsa tillsammans med dem där och skicka material och en kort film med dem hem för att knyta band med vårdnadshavarna. Man budgeterade för att kunna besöka varje avdelning en gång/termin. Det uppnåddes inte riktigt, framför allt för att man mötte utmaningar i form av pandemin, att nå ut med information i alla förskolor och att få avdelningarna att boka in besök, men under de år som projektet pågick hann biblioteket komma ut och möta en väldigt stor del av Karlskronas allra yngsta.
Nu är projektet ”Språkstegen hälsar på” avslutat. När Hanna tittar tillbaka på projektet lyfter hon fram vinster som läsfrämjande, relationsskapande, knutna kontakter, förståelse för varandras verksamheter och gemensamma framtidsidéer. För biblioteket har projektet öppnat dörrar till förskolan. Till vissa förskolor är dörrarna vidöppna medan de på andra ställen snarare står på glänt. En arbetsgrupp för samverkan hålls igång även efter projekttiden och biblioteken kör vidare med regelbundna besök på den öppna förskolan.
Bland deltagarna i dagens träff har ett samtal förts om utmaningen att det ibland upplevs som svårt att ”bryta sig in” i förskoleverksamheten. Man kommer fram till att ett av svaren nog ligger i kommunikationen om vad biblioteken gör. Kanske finns det formulerat i kommunens styrdokument att barnen ska få ta del av kulturupplevelser? Att gå till biblioteket är en sådan. Biblioteken behöver också vara bra på att komma ut, och bibliotekspersonalen från Karlskrona vittnade om att uppsökande är effektivt!
Som helhet gav dagen gott om tid för samtal, inspiration från varandra och inte minst ett uttalat sug efter familjecentraler i fler kommuner. Och det är nog precis där – i inspirationen från varandra, i samtalen och i den organiserade samverkan som vi hittar vägar framåt för att stötta språkutveckling för de yngsta med andra modersmål än svenska. Svaret stavas: TILLSAMMANS.
Lästips
Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn: utveckling och svårigheter. av Ulrika Nettelbladt, Eva-Kristina Salameh
Den betydelsefulla högläsningen – med barn i förskolan, Maria Heimer