Vanliga frågor

De insatser som sker genom barnhälsovården vid 8 och 18 månder (gåvobok, presentkort på gåvobok, dialogläsning, information mm) erbjuds alla barn och familjer i Blekinge och Kronoberg. Språkstimulerande grupper och arrangemang på bibliotek erbjuds i alla kommuner och på flera familjecentraler. Bokrecept erbjuds genom logoped vissa barn men böckerna och materialet finns för alla via på biblioteket. Insatserna i förskolan håller på att byggas upp och skiljer sig till både innehåll och omfattning mellan olika kommmuner. Ofta sker de i samarbete mellan bibliotek och förskola. Dessutom erbjuds alla barn i Blekinge även bok vid 3 år.

Vem har bekostar gåvoböckerna?

8-månadersboken bekostas och köps in av hälso-, sjukvården. Regionbiblioteket bekostade det första året för att insatsen skulle komma igång.

Bokgåvan vid 18 månader bekostas av folkbiblioteken i kommunerna. I flera kommuner finns dessutom fler gåvoböcker vid andra åldrar. I hela Blekinge finns till exempel en bokgåva till alla barn som fyller 3 år.

I många bokstartsprojekt runt om i Sverige går biblioteket hem till familjerna, varför gör man inte det i Språkstegen?

Det är en mycket kostsam verksamhet. Barnhälsovården har redan kontakt med familjen känner till språk och särskilda behov. Genom utbildning av BHV-personal tror vi att vi kostnadseffektivt kan ge språkutvecklande insatser till alla barn och stöd till föräldrarna genom befintliga strukturer. Det finns även möjlighet för extra lokala variationer och insatser utöver de gemensamma.

Vem har bestämt detta?

Många. För det är så samhället fungerar. Folkhälsotjänstemän och -politiker, bibliotekschefer, barnhälsovårdsöverläkare, kulturpolitiker, chefer i primärvården, regionbibliotekarien, kulturchefer, bibliotekspersonal, logopeder och barnhälsovårdspersonal har tillsammans varit involverade i beslutsprocessen. Det finns också ett nationellt politiskt beslut att satsa på detta i hela Sverige.

Varifrån kommer inspirationen?

Vi har sneglat mycket på andra regioner i Sverige tex Halland och Uppsala men anpassat efter hur förutsättningar och behov ser ut i våra två län. Nu när vi har varit igång ett tag hämtar vi inspriation och samverkar med många Bokstarts- eller liknande satsningar. Vi träffas regelbundet och lär av varandra. Dessutom finns det många intressanta liknande arbetssätt runt om i världen.

Vad har ni lärt er är extra viktigt?

Du skulle säkert få olika svar beroende på vem du frågar. Något av det vi lärt oss är att

• det är bra att vi gör de generella insatserna i barnhälsovården och förskolan. Så når vi alla barn och arbetar robust vid oväntade händelser. Under pandemin kunde vi tack vare detta genomföra 8-månadersinsatsen som vanligt.
• det krävs ständig uppföljning och utbildning. Film och digitalt material är ett bra sätt att ge möjlighet till inläsning och utbildning för alla och alltid.
• det samtidigt är viktigt med kollegialt lärande och en vi-känsla. Genom lokala nätverksträffar och andra fortbildningssatsningar delar vi erfarenheter och kunskap.
• för att nå vårt mål om en jämlik hälsa när det gäller språkutveckling och läsning genom att öka vårdnadshavares engagemang och inställning till läsning, medvetenhet om sin roll och öka läs-och språkglädje i hemmet när det gäller både kvantitet (språkbad) och kvalitét (responsiv kommunikation) krävs långsiktighet, prioriteringar och hårt arbete. För att socioekonomiska faktorer, uppväxtförhållande och föräldrarnas utbildningsnivå inte ska påverka negativt måste offentlig sektor prioritera och kompensera.

Vilken effekt har satsningen gett?

Att mäta den kvantitativa effekten på hela vår satsning är svårt. Det finns ingen kontrollgrupp som inte fått insatser. Barn och föräldrar hämtar intryck som verkar språk- och läsfrämjande från många olika håll. Eftersom det finns tydlig samstämmig forskning kring vad som ger effekt känner vi oss mycket trygga med att insatserna ger goda effekter. Det vi behöver göra är att skruva på våra insatser så att vi når alla men särskilt dem som behöver det mest, har en hög kvalitét och följsamhet i det individuella mötet med vårdnadshavaren och att familjerna får god tillgång till inbjudande böcker och inspirerande modellering så att de börjar läsa och kommunicera med sitt barn. Och att de familjer som vill få mer stöd har möjlighet att få det.