Filmer

Diskussionsfrågor

1. Vilka begrepp använder vi i vår verksamhet för att beskriva barn i behov av särskilt stöd? Borde vi tänka om och beskriva våra anpassningar på något annat sätt?

2. Hur arbetar vi med ”funkisperspektiv” och flerspråkighetsperspektiv i min verksamhet? Är det parallella spår eller får vi med båda perspektiven när vi möter dessa barn?

Kommentar

I filmen nämner Anna diagnosen Aspergers syndrom. En kort och tydlig beskrivning av hur diagnosen används idag finns att läsa på autism.se Länk till annan webbplats.

Läs mer

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, läsversion) Pdf, 46.2 MB.

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, version för utskrift) Pdf, 45.4 MB.

Förstå familjen Länk till annan webbplats. – verktyg för dig som möter föräldrar med kognitiva svårigheter

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Länk till annan webbplats.

Prendergast, T. (2016). Seeking Early Literacy for All: An Investigation of Children’s Librarians and Parents of Young Children with Disabilities’ Experiences at the Public Library. Länk till annan webbplats. Library Trends 65(1), 65-91.

Diskussionsfrågor

1. Reflektera över ditt sätt att bemöta och samtala med barn med särskilda behov och barnets familj. Hur ser du ut och vad gör du med din kropp, din röst och ditt ansikte när du ger ett gott bemötande?

2. Vilka erfarenheter har ni i er verksamhet av att träffa barn med misstänkt eller konstaterad funktionsnedsättning?

3. På vilka sätt har er verksamhet förberett sig för att ta emot och bemöta ett barn med särskilda behov och barnets familj?

Läs mer

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, läsversion) Pdf, 46.2 MB.

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, version för utskrift) Pdf, 45.4 MB.

Förstå familjen Länk till annan webbplats. – verktyg för dig som möter föräldrar med kognitiva svårigheter

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Länk till annan webbplats.

Prendergast, T. (2016). Seeking Early Literacy for All: An Investigation of Children’s Librarians and Parents of Young Children with Disabilities’ Experiences at the Public Library. Länk till annan webbplats. Library Trends 65(1), 65-91.

Diskussionsfrågor

1. Med vad kan du och din verksamhet bidra till i samverkan med andra verksamheter för att gemensamt stimulera och stötta barnen och familjerna?

2. Om din verksamhet arrangerar aktiviteter för barn, hur tänker ni kring åldersindelning och andra avgränsningar som kan utgöra hinder för barn i behov av särskilt stöd?

3. Vilka anpassningar har ni gjort och/eller skulle kunna behöva göra för att barn med ex. begränsad rörelseförmåga/grav synnedsättning/hörselnedsättning/begränsad kommunikationsförmåga ska kunna delta i er verksamhet?

Läs mer

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, läsversion) Pdf, 46.2 MB.

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, version för utskrift) Pdf, 45.4 MB.

Förstå familjen Länk till annan webbplats. – verktyg för dig som möter föräldrar med kognitiva svårigheter

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Länk till annan webbplats.

Prendergast, T. (2016). Seeking Early Literacy for All: An Investigation of Children’s Librarians and Parents of Young Children with Disabilities’ Experiences at the Public Library. Länk till annan webbplats. Library Trends 65(1), 65-91.

Diskussionsfrågor

1. Hur skulle AKK eller visuellt stöd kunna användas i er verksamhet?

2. Hur kan vi i vår verksamhet uppmärksamma och stötta eventuella syskon?

Läs mer

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, läsversion) Pdf, 46.2 MB.

TrioPrio - Hur kan biblioteket arbeta för att möta en trippelt prioriterad målgrupp?, Helsingborgs bibliotek (pdf, version för utskrift) Pdf, 45.4 MB.

Förstå familjen Länk till annan webbplats. – verktyg för dig som möter föräldrar med kognitiva svårigheter

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Länk till annan webbplats.

Prendergast, T. (2016). Seeking Early Literacy for All: An Investigation of Children’s Librarians and Parents of Young Children with Disabilities’ Experiences at the Public Library. Länk till annan webbplats. Library Trends 65(1), 65-91.

Verktyg för visuellt stöd

Bildstod.se Länk till annan webbplats. (gratis)

Papunet.net Länk till annan webbplats.(gratis)

Widgit Länk till annan webbplats. Online / Länk till annan webbplats.InPrint Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.(kräver licens)

Diskussionsfrågor

1. I filmen talas det om hur man kan stödja barnet att vara aktivt i lässtunden. Vilka olika strategier, egna eller från filmen tänker du på som stöder ett kvalitativt läsande med yngre barn?

2. Har du mött fler hinder för läsning än de som togs upp i filmen? Vilka är dessa, och hur kan du stödja vårdnadshavarna att överbrygga dessa hinder?

3. Vilka konkreta sätt kan du komma på för att jobba stödjande när det gäller kön och läsning?

4a. På vilket sätt talar du med föräldrar om bibliotek?
4b. Vad kan du utveckla för att stödja familjerna så de får lättare att besöka, känna sig hemma eller låna böcker med sitt barn på biblioteket?

5. Reflektera över din egen roll som modell och att visa hur dialogisk läsning går till. Hur kan du jobba vidare för att bli tryggare och mer kompetent i uppdraget?

Begrepp

Delad uppmärksamhet (joint attention); förmågan att ha en uppfattning om andras uppmärksamhet. Ett barn som uppnått delad uppmärksamhet kan rikta sin uppmärksamhet mot ett föremål och därefter den vuxne och sedan tillbaka till föremålet. Ett viktigt kommunikativt utvecklingssteg som möjliggör gemensamt fokus mellan barn och vuxen då barnet kan uppmärksamma den vuxne på saker.

Dialogläsning (även kallad dialogisk läsning eller interaktiv läsning); är den läsning som inte är för utan tillsammans med barnet. Den är följsam och tar vara på barnets intresse och tempo. Läsningen väntar in och fångar upp interaktion och kommunikation genom t e x ljud, ord, gester och minspel. Den bekräftar och anknyter till barnets vardag och begreppshorisont och involverar barnet på så många sätt som möjligt och låter barnet interagera.

Interaktion; samspel mellan individer

Intuitivt; omedelbar, grundat på instinkt och intuition

Kognition; psykologisk samlingsbegrepp för alla de mentala processer som handlar om kunskap, tänkande och information som styrs av hjärnans olika funktioner. Kognitiva processer är avgörande för exempelvis tänkande, språk, inlärning och samspel med andra människor.

Lyhört föräldraskap/ förhållningssätt; att vara mottaglig för barnets kommunikation och intention

Läsfrämjande; att öppna vägar och skapa lust till litteratur och läsande. Att medverka till att yttre och eller inre hinder för läsning minskar eller tas bort och att människor finner sin läsaridentet och får tillgång till läsarpraktiker som just dem.

Grammatik; regler för hur man använder ord och tecken i ett språk Grammatik behövs för att skapa mening och innehåll när ord förs ihop till meningar i både talad och skriven kommunikation.

Silent books; böcker utan text. Bokens form och illustrationer bär själva en berättelse med en början, en mitt och ett slut. Genom att läsaren inte behöver kunna läsa text eller kunna ett visst språk är böckerna inkluderande och läsare med exempelvis olika modersmål, åldrar och vissa funktionsvariationer blir mer jämställda. Silent books är till sin form ofta lekfulla och öppna för tolkningar, gissningar och läsarnas egna referenser. Läsarna kan själva fylla ut ord, berättelse, mening, associationer och meningsskapande. Många, men inte alla Silent books är ofta lite väl komplexa för de allra yngsta barnen.

Tecken som stöd (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK); innebär att komplettera det talade språket med tecken för att förtydliga det som sägs. Handrörelserna förstärker de viktigaste orden. Det lilla barnet får i sin utveckling kontroll över händer och armar långt före läppar, tunga, stämband och lufttryck. Genom att teckna gör man det lättare för barnet att förstå, att bygga upp ordförrådet framförallt för att kommunicera. Sedan länge har familjer och pedagoger runt barn med språksvårigheter eller andra funktionsvariationer använt TAKK. Idag är det vanligt att även användea TAKK som extra stöd vid en normal språkutveckling. Inlärningsprocessen förenklas av att barnet både får höra, se och teckna ord.

VIP; från engelskans very important person. På svenska om en betydande person som har vissa fördelar framför andra. I filmen används ordet för att framhålla att barn på bibliotek är en extra viktig målgrupp. Enligt den svenska bibliotekslagen (2013:801) 8§ ska folkbiblioteken ”ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.”

Läs mer

Bibliotekslag Länk till annan webbplats. SFS 2013:801

Dags att höja ribban! Samverkan för små barns språkutveckling Länk till annan webbplats. Rydsjö, Kerstin. Kultur i Halland (2017)

Främja läsning - Handlingsprogram för läsfrämjande Länk till annan webbplats. Kulturrådet (2019)

Silent Books i förskolan Länk till annan webbplats. Corneliusson, C. Bokstart (2023)

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Länk till annan webbplats. Salameh, E-K. Bokstart

Tiger, tiger, tiger Lind, Åsa & Hellgren, Joanna. Rabén & Sjögren (2019)

På Bokstarts webbsida Länk till annan webbplats. finns flera artiklar av experter på olika områden om barns språkutveckling och läsning som fördjupar det som tagits upp i filmen. Ämnena behandlar t ex flerspråkighet och andraspråksinlärning, samspelet mellan förälder och barn, förväntningar på flickor och pojkar mm.

Diskussionsfrågor

1a. Vad är bra att tänka på för att ge varje familj samma typ av information och inte låta förutfattade meningar styra vad du informerar eller har dialog om?
1b. Vilka frågor är bra att ställa till en förälder för att få mer kunskap om vilket stöd familjen behöver?

2. Vad kan du kommunicera till föräldrar som har barn som inte visar intresse för läsning för att stödja, informera och avdramatisera?

3. Hur kan du jobba på nya sätt för att få föräldrar att komma igång tidigt med läsningen?

4. Vilka fler konkreta sätt att stödja föräldrar och barn med flera språk i familjen kan du komma på?

Begrepp

Gemensamt fokus; förmåga som innefattar flera beteenden med det gemensamma målet att kommunicera med någon om något

Interaktion; samspel mellan individer

Lyhört förhållningssätt; att vara mottaglig för barnets kommunikation

Ordförråd; ord som barnet förstår och/eller använder själv

Responsiv kommunikationsstil; att fånga upp och svara på barnets kommunikation

Socioekonomi; sociala och ekonomiska faktorer som utmärker individer eller grupper inom den sociala strukturen

Läs mer

A review of behavioural and brain development in the early years: the “toolkit” for later book-related skills Länk till annan webbplats. Krishnan, S & Johnson, M H (2014)

Barnprat, Marie-Helene Dotevalls blogg (2017 och tidigare, ej längre tillgänglig)

Bokstart Länk till annan webbplats., nationell satsning med syfte att stimulera barn 0-3 års språkutveckling

How reading books fosters language development around the world Länk till annan webbplats. David K. Dickinson, Julie A. Griffith, Roberta Michnick Golinkoff, Kathy Hirsh-Pasek (2012)

Stödja och stimulera kommunikations- och språkutveckling bland barn 0-2 år: Ett kunskapsstöd för barnhälsovården Länk till annan webbplats. Socialstyrelsen (2022)